Ellen Church från Iowa, USA, var den första kvinnliga flygvärdinnan. Hon ville egentligen arbeta som trafikflygare, men då dessa jobb inte var öppna för kvinnor valde hon en annan väg. Hon övertygade då Boeing Air Transport (föregångare till United Airlines) att det var en bra idé att använda sjuksköterskor som flygvärdinnor. Detta för att öka säkerheten och dessutom övertyga passagerarna att det var säkert att flyga. Den första flighten genomförde hon den 15 maj 1930.
Från starten på 1930-talet har det hänt en hel del inom yrket som flygvärdinna. Det rör områden som arbetsvillkor, könsroller, säkerhetskrav, status, arbetsmiljö med mera. Nedan ser du en sammanfattning över årtiondena:
✈️ Pionjärtid och glamour
Den första tiden inom flyget, ca 1930-1950, hade väl kanske inte setts som ”politiskt korrekt” idag:
De första flygvärdinnorna var oftast sjuksköterskor. Tanken var att de skulle kunna ta hand om passagerare som blev illamående under turbulenta flygningar.
Utseendekrav och kön: Enbart unga, ogifta kvinnor anställdes. Krav fanns på längd, vikt, och ibland till och med på tänder.
Uniformer: Från att i början likna sjuksköterskeuniformer utvecklade man sedan eleganta och stiliga uniformer, ofta designade av modehus. Syftet var att skapa en känsla av lyx.
Arbetsuppgifter: Servera mat, hålla ordning, hjälpa till vid illamående eller oro. Säkerhet var en mindre del av arbetet än idag.
Romantisering: Yrket sågs som ett glamoröst sätt att resa och se världen.
✈️ Ökad kommersialisering och jämställdhetskamp
- Mellan 1960-1980 växer marknaden med följden att både sexualisering och jämställdhet kommer i fokus:
Flygets massmarknad växer – fler börjar flyga.
Sexualisering av yrket: Flygvärdinnor användes som reklampelare. Exempel: ”Fly the Friendly Skies”, med bilder på leende kvinnor i korta kjolar.
Stark könsstereotyp – fokus på kvinnlighet, leenden och att vara till lags.
Facklig organisering: Början till kamp för bättre villkor, jämställdhet, rätt att jobba kvar efter giftermål eller graviditet.
Manliga flygvärdar började bli vanligare, men var fortfarande i minoritet.
✈️ Säkerhetsfokus och nya krav
Mellan 1990-2000 blir säkerheten allt viktigare samtidigt som kraven på flygvärdinnor blir högre:
Säkerhet allt viktigare: Kabinpersonal börjar få mer avancerad säkerhetsutbildning. Nödprocedurer, brandsläckning, evakuering etc.
Terrorattackerna 11 september 2001 ledde till radikalt förändrade rutiner. Flygvärdinnor/flygvärdar förväntades nu vara en första försvarslinje mot hot.
Tuffare arbetsvillkor: Låglöneflygbolag växer fram. Tjänstgöringstider ökar, löner pressas, anställningstrygghet minskar.
Digitalisering: Mindre manuellt arbete, mer tekniska system ombord.
✈️ Stress, flexibilitet och mångfald
2010-2020 dominerar lågprisbolagen med sämre villkor som följd. Pandemin hade också en stor påverkan på flyget:
Ökad arbetsbelastning: Färre anställda per flygning, mer ansvar.
Fokus på service OCH säkerhet: Du förväntas vara både brandman, barnpsykolog, diplomat och servitör – samtidigt.
Mer mångfald: Bättre jämställdhet, fler manliga kabinanställda, mer etnisk variation.
Lågprisbolag dominerar: Ryanair, Wizz Air, m fl driver en mer “avskalad” modell av kabinpersonal.
Covid-19-pandemin: Enorm påverkan – masspermitteringar, nya hygienrutiner, munskydd, rädsla bland både personal och passagerare.
✈️ Idag
När vi är inne på 2020-talet så är det många saker som förändrats:
Yrket har professionaliserats: Betydligt mer fokus på säkerhet och träning. Ofta flera veckors intensivutbildning.
Tuffare villkor: Färre förmåner, sämre löner i lågprisbolag. Men fortfarande prestige i vissa bolag (t ex Emirates, Qatar Airways).
Mental belastning: Konflikter med passagerare, oregelbundna tider, jetlag, och ibland ensamhet – särskilt under långflyg.
Krav på flexibilitet: Många arbetar deltid, har osäkra kontrakt, är stationerade långt från hemorten
Kul fakta om flygvärdinnejobbet
- Flygvärdinnor blir ofta experter på ”jetlag-hack”, d v s hur man maxar sömn, vätskebalans och mat för att klara tidszonerna på ett bra sätt.
- Man har ofta hemliga koder och signaler för att prata diskret, t ex två fingrar över näsan (stökig passagerare) eller att man benämner någon som Bob (Babe on board, snygg passagerare).
- En del flygvärdinnor har en tradition att byta pins och vingnålar mellan olika flygbolag världen över.